Det var inte så länge sedan som vetenskapen skiljde mellan sinne och kropp. Sjukdomar var antingen psykiska eller fysiska och tyvärr är det fortfarande många som har kvar denna gamla, felaktiga uppfattning. Har du hört talas om placebo och nocebo?
Kan man tänka sig frisk? Kan man tänka sig sjuk? Förändrar våra övertygelser vår fysiologi? Ja, det verkar så.
Genom att acceptera kraften hos våra övertygelser kan vi utnyttja den i vårt liv.
Oavsett om du tänker på en citron eller har en citron framför dig så kommer saliven att rinna till. Kroppen reagerar fysiologiskt oavsett om det är fantasi eller verklighet. Detta kan du dra fördel av om du använder denna kunskap på ett medvetet sätt.
Övning
Lägg höger hand på bordet framför dig och placera en uppstoppad handske till vänster på bordet. Håll din vänsterhand utom synhåll, t ex under bordet. Be någon stryka samtidigt över låtsashanden på bordet och din riktiga hand under bordet. Efter bara några sekunder upplever du förmodligen att låtsashanden är din riktiga hand.
Kroppen är en mental konstruktion som styrs av hjärnan. När illusionen väl är etablerad påverkar det hjärnans aktivitet och beteende.
Kan fejkade operation ge samma resultat som en verklig operation? Ja, om patienten är övertygad om att operation skett så kan denna övertygelse leda till förbluffande resultat, ibland lika bra, eller bättre, som om patienten verkligen blivit opererad.
Studie New England Journal of Medicine 2009;361:569-79 av Kallmes.
131 patienter med ryggradsfrukturer deltog i ett experiment, där hälften fick verklig operation och hälften simulerat ingrepp. Patienterna visste att de hade 50% chans att få operation. De simulerade operationerna gjordes så realistisk som möjligt så att inte deltagarna skulle kunna gissa sig till vilken grupp de till hörde.
Efter en månad följdes alla patienter upp och studien som publicerades 2009 visade ingen signifikant skillnad mellan de båda grupperna utan alla deltagare hade blivit bättre. I genomsnitt hade deras smärta minskat med nästan hälften och funktionsnedsättningarna hade minskat markant.
Innan den fejkade operationen svarade patienterna nej på i genomsnitt 17 av 23 frågor om vad de kunde göra. En månad efter operationen hade de i genomsnitt 11 nej-svar. En del upplevde att de var helt botade.
Kan placeboeffekten fungera även när vi vet att det är placebo? Ja, studier tyder på det.
Studie PLoS ONE 2010;5:e15591 av Kaptchuk.
En kvinna med svår IBS deltog i en tre veckors studie om placeboeffekten. Skillnaden med detta försök var att kvinnan fick reda på att de piller hon fick var helt verkningslösa. Kvinnan var själv sjuksköterska och visste allt om placebo. Det som hände var överraskande! Några dagar efter att kvinnan tagit "sockerpiller" två gånger om dagen mådde hon fantastiskt bra. Hon började frukta den dag studien skulle ta slut och bad dem att skriva ut mer placebo till henne, vilket avböjdes. Tre dagar efter att pillren var slut så kom hennes symptom tillbaka.
Denna kvinna var inte den enda i försöket som fick bättre hälsa av placebo. 80 patienter med långvarig IBS deltog i försöket. Hälften fick reda på att de fick verkningslösa piller men de fick också reda på att placeboeffekten antagligen kommer att starta en självläkande process mellan kropp och själ.
Studien som publicerades 2010 visades att de patienter som tog placebo mådde mycket bättre än de som inte fått någon behandling alls. Liknande resultat har uppnåtts i studier med 20 deprimerade kvinnor, 66 migränpatienter. När migränpatienterna tog placebo, vilket de visste, minskade deras smärta med 30%, vilket är anmärkningsvärt bra resultat med tanke på att medicinen var helt verkningslös och patienterna visste om det.
Denna studie visar att även när patienten vet när denne får placebo så blir resultaten förblufffande. Detta troligtvis för att de var övertygade om placeboeffektens påverkan på kroppens självläkande förmåga.
Kan läkaren inställning påverka patientens tillfrisknande? Ja, det verkar så.
I november 2015 publicerades en artikel i Läkartidningen om att läkarens personlighet, inställning och uppträdande kan ha stor betydelse för patientens tillfrisknande.
När vi känner oss tillitsfulla fungerar vårt immunförsvar optimalt och läkning kan ske.
Artikeln tar också upp dilemmat om hur mycket information läkaren ska ge patienten och att patienten ska ha rätt att slippa få veta allt om sin sjukdom och på så sätt förhindra att noceboeffekten träder in.
På det gamla sättet att tänka så skulle läkaren vara separerad från patienten liksom patienten är separerad från sin sjukdom. Men är det verkligen så?
-Tror du att läkarens känsla, tankar och övertygelser kan påverka patienten och sjukdomen?